Vad beror klimatförändringarna på?
Orsaker
Jordens klimat har under åren förändrats, så att det gradvis blivit varmare eller kallare under långa tidsperioder.
Vi är ansvariga
Dessa förändringar har haft naturliga orsaker, till exempel förändringar i jordens lutning, solens aktivitet och havens strömmar. De förändringar vi ser i dag är dock annorlunda – det är vi som har orsakat dem! När vi släpper ut gaser som kapslar in värme i atmosfären ökar temperaturen på jorden oerhört snabbt.
Rent vetenskapligt
När solljus träffar jordens yta absorberas en del av solljusenergin och värmer upp marken och haven. Resten av energin kan strömma tillbaka upp i rymden, men en del av den kapslas in i atmosfären och värmer upp jorden. Detta kallas ”växthuseffekten”, eftersom atmosfären fungerar som glaset i ett växthus och så att säga värmer upp insidan.
Växthuseffekten uppstår på grund av att jordens atmosfär innehåller gaser som vattenånga, koldioxid, metan och kväveoxid (så kallade växthusgaser). I normala fall ser växthuseffekten till att temperaturen på vår planet är behaglig.
Många av de saker vi gör ökar dock mängden växthusgaser i atmosfären, vilket leder till att växthuseffekten blir starkare och temperaturen på jorden ökar.
Orsaken till klimatförändringarna är att jordens temperatur har stigit (global uppvärmning), vilket beror på atmosfären nås av mer växthusgaser än vad som sker på naturlig väg.
Dessa extra växthusgaser kommer främst från att vi förbränner fossila bränslen för att producera energi men också från andra saker som vi människor gör, till exempel att hugga ned regnskog, bedriva jordbruk, föda upp boskap och producera kemikalier.
Väder och klimat är två olika saker som ändå har med varandra att göra. Med väder menar man hur förhållandena är en viss dag på en viss plats. Det kan till exempel vara mulet och regnigt en dag och soligt nästa.
Klimatet däremot beskriver hur vädret är i genomsnitt på en plats under ganska lång tid (till exempel 30 år). Öknar har exempelvis ett torrt och varmt klimat, medan det i Arktis och Antarktis är kallt och torrt.
Global uppvärmning och klimatförändringar
Global uppvärmning är den pågående höjningen av temperaturen på jorden. Detta är bara en aspekt av klimatförändringarna. Klimatförändringar syftar på de många olika effekter som den globala uppvärmning har på jordens klimatsystem.
Hit hör stigande havsnivåer, smältande glaciärer, förändrade regnmönster, fler förekomster av extremväder (som kraftiga översvämningar och värmeböljor), variationer i årstidernas längd och förändrade skördar.
Det blir varmare
År 2019 var det ungefär 1,5 °C varmare än i slutet av 1800-talet och medeltemperaturen på jorden väntas stiga ännu mer under nästa århundrade. 1,5 °C kanske inte låter så mycket, men tänk då på detta:
Det mesta av uppvärmningen har skett under de senaste årtiondena, vilket innebär att temperaturen ökar i en allt snabbare takt.
Glöm heller inte att det handlar om en genomsnittlig ökning: På vissa platser har det blivit mycket varmare och på andra kallare. Arktis till exempel har blivit betydligt varmare de senaste 60 åren och år 2040 kan det vara isfritt där på sommaren. I Europa går uppvärmningen snabbare än i andra delar av världen.
Enligt vissa studier var det under den senaste istiden bara cirka 4 °C kallare på jorden än vad det var i slutet av 1800-talet.
Fråga forskaren
Koldioxidavtryck
Vårt koldioxidavtryck är ett mått på hur mycket vi påverkar planeten. Koldioxidavtrycket anger hur mycket växthusgaser vi producerar i vår vardag och kan exempelvis vara hur mycket bränsle och energi vi förbrukar eller hur mycket som behövs för att tillverka de saker vi använder.
I avsnittet Nu är det din tur finns en del tips om hur du kan sänka ditt koldioxidavtryck.
Ett kolkretslopp i ständig rörelse
Kol finns överallt och i alla levande organismer – även i dig! Men kolet stannar inte kvar på en och samma plats.
Det rör sig ständigt från en del av planeten till en annan och ändrar också form. I luften finns kol exempelvis främst som en gas (koldioxid eller CO2), som tas upp av hav och växter (till exempel träd).
På land får djur och människor i sig kol när de äter växter och så kommer det ut igen med utandningsluften. När växter och djur dör förmultnar kvarlevorna och bryts ned. Genom denna process bildas kol, som sedan återupptas av jorden.
I tusentals år har kolkretsloppet sett till att mängden gas i atmosfären hållit sig på en ganska stabil nivå.
Men nu störs denna balans av människans aktiviteter. Vi släpper nämligen ut koldioxid snabbare än naturen kan få bort den och reducerar dessutom de naturliga lagringsplatserna för kol genom att till exempel hugga ned tropiska regnskogar.
På så vis ökar mängden koldioxid i atmosfären och eftersom koldioxid är en växthusgas blir effekten att jordens temperatur stiger.
Beror klimatförändringarna på hålet i ozonlagret?
Nej!
Ozon är en mycket användbar gas högt upp i jordens atmosfär, som absorberar skadlig ultraviolett strålning från solen.
När forskare insåg att konstgjorda gaser som används i kylskåp och aerosoler orsakade ett hål i ozonlagret, började det internationella samfundet att fasa ut dem. En överenskommelse kallad Montreal-protokollet upprättades för att gradvis minska användningen av farliga ämnen såsom klorfluorkolväten (CFC:s).
Ansträngningarna har varit så effektiva att ozonlagret nu förväntas bli helt återhämtat till mitten av 2000-talet. EU har legat i framkant vad gäller att skydda ozonlagret. Även om ozonhålet i sig inte orsakade den globala uppvärmningen, så hjälper de begränsningar som tillämpats för ozonnedbrytande ämnen till att förhindra klimatförändring, eftersom dessa kemikalier dessutom är växthusgaser.
Tyvärr ersattes CFC:s – och deras efterföljande ämnen – så småningom med fluorerade gaser, så kallade F-gaser. De påverkar inte ozonlagret, men är kraftfulla växthusgaser. Världen vidtar igen åtgärder: Alla 198 länder som har skrivit under Montreal-protokollet har kommit överens om att minska tillverkningen och användningen av dessa skadliga gaser. EU leder vägen för resten av världen i att begränsa användningen av dem och hitta alternativ till dem. EU:s mål är att minska utsläppen av F-gaser med två tredjedelar fram till 2030, jämfört med nivåerna för 2014. Under 2022 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag om att öka ambitionen avseende lagar om F-gaser, vilka ska hjälpa EU att nå klimatneutralitet fram till 2050.
Fossila bränslen
Fossila bränslen, till exempel stenkol, är det som återstår av forntida växter och djur som legat begravda djupt nere i marken i flera miljoner år och omvandlats till ämnen som kan användas som bränsle.
Nu har du fått lära dig mer om orsakerna till klimatförändringarna. Vilka är då effekterna?