Lösningar
Klimatet och naturen
Åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna hjälper till att skydda naturen omkring oss och de naturliga system som vi alla är beroende av. Genom att ta väl hand om vår jord, skogar och vatten är vi också bättre rustade att hantera klimatförändringarna och deras effekter.
Klimatförändringarna påverkar vår miljö och vårt samhälle på många olika sätt. Många EU-länder har redan utarbetat nationella planer för att hantera dessa effekter. Problemen varierar mellan olika regioner och planerna måste därför anpassas efter regionala och lokala förhållanden.
Marken, ett jättelikt kollager
De flesta av oss tycker väl att marken under oss mest bara är jord, men jorden har stor betydelse för att reglera klimatet i världen. I jorden lagras koldioxid, främst i form av organisk materia och efter haven är jorden det näst största koldioxidförrådet på vår planet.
Man uppskattar att omkring 0,1 procent av den koldioxid som nu lagras i Europas jordar motsvarar de årliga utsläppen från 100 miljoner bilar.
De senaste årtiondena har jorden inte haft lika god förmåga att hålla kvar de väldiga mängderna koldioxid. Det beror i hög grad på att vi inte har hanterat marken på ett hållbart sätt och börjat utnyttja marken annorlunda. Men med bra skogsbruksmetoder och bättre skötsel av marken kan vi behålla mängden koldioxid som finns i marken eller till och med öka den.
Koldioxid som lagras under jord
Att fånga upp och lagra koldioxid är en teknik som innebär att koldioxid som släpps ut av kraftverk och fabriker komprimeras och sedan transporteras till en lämplig lagringsplats långt under marken.
Detta är en god hjälp i kampen mot klimatförändringarna i Europa och i övriga världen: underjordiska anläggningar kan lagra praktiskt taget all koldioxid i hundratals, kanske tusentals år.
Men än så länge är tekniken väldigt dyr, och det finns bara två kommersiella projekt i drift i Europa. Därför bidrar EU med stöd till upptagnings- och lagringsprojekt och man har tagit fram regler för att säkerställa att tekniken används på ett miljövänligt sätt.
Skogar: våra klimatväktare
Skogar har en unik roll när det gäller klimatförändringarna. Å ena sidan frigörs växthusgaser när träd huggs ned eller förmultnar och när marken under dem förstörs, vilket i sin tur bidrar till global uppvärmning.
Å andra sidan tar skogarna upp växthusgaser genom fotosyntesen och de hjälper även till att kyla ned planeten. Skogarna är därmed mycket viktiga i kampen mot klimatförändringarna.
Hur ser vi till att skogarna ger positiva effekter? Ett exempel på en effektiv lösning är att säkerställa hållbart skogsbruk, vilket innebär att nya träd planteras i stället för gamla träd och träd som avverkats. EU-länderna samarbetar för att stärka skogarnas roll i EU:s arbete med att motverka klimatförändringarna.
Människan avverkar världens skogar alarmerande snabbt: Upp till 80 % av avverkningen i tropiska områden görs för att röja land för jordbruk, men träden avverkas dessutom för att tillverka produkter som timmer och papper eller för att bygga vägar och gruvor. Förutom att skynda på klimatförändringarna, förstör avverkningen många djurs naturliga habitat och orsakar förändringar av nederbördsmönstren, vilket leder till torka.
Skydd för jordens skogar
Systemet REDD+ (som syftar till att minska utsläppen från skogsavverkning och degradering av skog samt bevara skogarna) hjälper länderna i tropiska områden att tillämpa mer hållbara metoder. Via systemet får människor i utvecklingsländerna betalt för att bevara sina skogar.
Det går till så att man beräknar värdet av den koldioxid som hindras från att komma ut i atmosfären när skog inte huggs ned och detta värde omvandlas till bidrag för klimatsmart användning av skogsmark.
Pengar från REDD+ har används i fler än 40 länder. Man har bland annat arbetat med att övervaka skog (mäta träd), förbättra beredskapen för skogsbränder och utveckla jord- och skogsbruket.
Detta kräver en noggrann balans mellan att bevara skogen och att skydda intressena för dem som bor där och är beroende av skogen för att få mat, vatten och andra resurser. EU:s medlemsländer och institutioner har hittills bidragit med över en miljard euro till REDD+-verksamhet i Afrika, Asien och Latinamerika.
Kampen mot värmen
Smart plantering
En del jordbrukare planterar mer grödor bland träden, så att de får skugga och klarar det varmare och torrare klimatet bättre. I städernas parker och gatukanter planteras blommor och buskar som tål torka och klarar av när det är varmt och torrt.
Gröna ytterväggar och tak
I en del städer odlar man växter på ytterväggar och tak för att på så vis ta upp värme och hjälpa till att reglera inomhustemperaturen när det är varmt ute. Växterna absorberar också vatten och minskar avrinningen vid oväder. I vissa länder som Frankrike och Danmark har man stiftat lagar och program för att uppmuntra till att gröna tak läggs på byggnader.
Smartare vattenanvändning
Människor är innovativa när det gäller metoder för att spara vatten. Till exempel kan man installera system för ”gråvatten” i bostäder, hotell och andra företag. Då återanvänds tvättvatten som spolvatten i toaletter. Innovativa jordbrukare använder sig också av punktbevattning på nätterna, så att växterna får vatten direkt till rötterna utan att det avdunstar i hettan på dagen.
Så anpassar vi oss till stigande vattennivåer
Flytande hus
I Maasbommel i det lågt belägna Nederländerna skyddar sig vissa invånare mot översvämningar genom att bo i amfibiehus som är förankrade i fast mark men som rör sig uppåt när vattennivån stiger.
Barriärbyggen
Genom att bygga konstgjorda vallar och fördämningar håller man vattnet borta. Samma effekt har sanddyner, på vilka man kan plantera tåliga grässorter vars rötter ser till att dynerna inte spolas bort.
Gröna svampar
Flodslätter (naturliga områden dit vatten från floder dräneras) kan fungera som svampar och suga åt sig överflödigt regnvatten. Länder längs floderna Donau och Elbe återställer nu tidigare flodslätter genom att ge floderna mer plats.